Jag har tvingats växla in på ett annat livsspår. Slutstationen
är oviss och det saknas tidtabell. Men jag har valt att åka med. Villig att
acceptera verkligheten. Möta vad än som kommer. Förändras med
förändringen.
Det betyder att jag är villig att skära bort det jag inte
behöver. Kasta dödvikt överbord.
Det som stjäl energi. Det som hejdar energi från att nå mig.
Mitt pansar.
Då kommer jag kunna färdas vaket. Förflytta mig fort. Lätt.
Bli det perfekta vapnet för den uppgift som för
tillfället ligger framför mig.
De människorna som jag tränat med de senaste månaderna ger
jag min totala uppskattning och respekt. Inte bara för att ni hjälpt mig i
Japan, Sverige och Visby. Utan för er villighet att vara där ni är. Er
insikt som gjort att ni valt den här vägen. Strävat efter den. Krigat. De har gjort att ni är skickliga, drivande och mycket inspirerande.
Shorinji Kempo är ett hantverk. Svårt att erövra. Tar tid
att återta.
Väl medveten om hela situationen är jag villig att ta följderna
av mina handlingar.
Förlåta mig själv vid motgångar. Vara ödmjuk när jag skördar
mina framsteg.
Villig att anpassa mig när förändringen kommer.
Härifrån färdas jag lätt. Utan last. Avspänd.
Villig att kämpa för att återta det som är mitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar