fredag 22 november 2013

Hantera din rädsla

Rädsla är något jag upplevt det senaste året. När jag mått som bäst har mitt lugn störts av en djup rädsla. Det har rört upp mina känslor. Oroat min familj och gett stort lidande. Jag har frågat mig. Hur i helvete blev det så här? Svaret studsar tillbaka. De är så här det är.

Det ger mig två val.

Jag kan välja att fly. In i en värld med lugnande piller. Kapade känslotoppar och minskad friktion med omvärlden. Eller väljer jag att möta verkligheten precis som den är. Välkomna rädslan den när den kommer. Skicka iväg den när den retirerar. Uppmana till kamp.  

Jag har valt den sistnämnda. Det kan du också göra. Du har också ett liv, en verklighet som innehåller någon form av rädsla.

Den kände filosofen Descartes myntade uttrycket ”jag tänker, alltså finns jag”.
Glöm det. Tänk istället ”jag tränar, alltså finns jag”.

Jag ska nu skildra hur du kan använda idrotten och hela livet som en träning. Förvandla det till en utmanande lek. Den största lek av alla.

Det första steg du måste ta är att vara fullständigt ärlig mot dig själv. Det gäller oavsett om du ska tävla i gymnastik, hockey, Shorinji Kempo eller att tala inför en grupp i skolan.

Du måste stanna upp och granska dig själv. Var är jag nu? Vilka är mina mål? Hur skall jag nå dit?

Tänk dig själv som Shorinji Kempo utövare.
Du tränar hårt och vill bli skicklig. Du har förstått att din brist inte är tekniken utan dina nerver vid tävling. Stora grupper oroar dig. Likaså att vara i centrum. I publikens blickfång. Du har bra teknik men så fort det är dags för tävling blir tekniken darrig.

Jättebra. Du har lyckats vara ärlig och se en brist hos dig själv som du vill förbättra. Var stolt. De flesta människor vågar inte erkänna sina svagheter utan förblir drönare.

Månad efter månad passerar. Plötsligt en dag kommer du på att du inte tagit ett enda steg närmare dina mål. Du frågar dig själv – Varför? Innerst inne vet du själv svaret!
Du rädd för att tävlingen kan bli en plågsam upplevelse. Rädd att framstå som en ”nolla” inför kompisarna. Inte hålla måttet.

Nu gäller det att vara ärlig. Inse att du befinner dig i en brytpunkt. Utmana eller fly. Du reflekterar i dagar. Bestämmer dig till slut för att så här kan jag inte leva. Du tänker inte leva ditt liv i rädsla utan vill göra slag i saken och börja tävla.

Gratulerar!

Du har nu valt en väg som inte många människor gör i livet. Du har ärligt granskat dig själv, din rädsla och bestämt dig för att försöka övervinna den. Nu kommer det viktiga. Du måste ta steget och möta rädslan öga mot öga. Det kommer bli otäckt! Att resonera om din rädsla inte alls är samma sak som att möta den fullt ut. Den senare kräver mod och beslutsamhet. Du måste besluta dig för att delta på nästa tävling. Vara modig. Fullfölja.

Tävlingen närmar sig. Redan på morgonen på tävlingsdagen får du en klump i magen. Du frågar dig om det är maginfluensa? Börjar leta i mobilen efter din kompis nummer för att ringa och säga att du blivit sjuk. Du hittar inte numret och går motvilligt till tävlingen. I ingången möter du din tränare som säger att det är flera hundra personer i publiken. Ditt hjärta börjar slå hårt och du ser efter utgången. Ditt sinne söker utvägar för att komma undan rädslan. Du svarar din tränare att du har en släng av maginfluensa och att du endast tänkt titta på tävlingen.

Hoppsan! Din rädsla har nu blivit nu så starkt att den talar utan att du vill det.

Din kompis vill absolut att du ska delta. Tränaren likaså. Nu är det svårt att säga nej och du går in i omklädningsrummet. Du tittar ner i väskan. Hoppas att du har glömt något så du kan slippa delta. Du kikar ut i hallen känner igen flera i publiken. Tankarna flyger. Tänk om jag halkar? Gör mig till åtlöje? Svetten pärlar sig i pannan.

Tävlingen börjar och det känns faktisk lite bättre.

Många par är duktiga. Smidiga med blixtsnabba kombinationer. Snart är det dags för dig och din kompis. Återigen känner du rädslan stiga och du hoppas innerligt att inte göra bort dig. Ni visar hela ert register utan misstag. Får höga poäng.

Efter tävlingen har du svårt att komma ihåg det som hänt. Det är bara enstaka fragment som ligger kvar. I omklädningsrummet möts du av ryggdunkar ifrån tränare, kompisar som tycker du var jättebra. Rädslan har runnit av dig och en känsla av stolthet sprider sig. Du är supernöjd efter att ha vågat se din rädsla i vitögat. Nu vet du att du verkligen är på väg mot ditt mål och att det faktiskt var riktigt kul.

När du går hemåt är det med lätta steg.


Det är skillnad på idrott och idrott. Vissa lever helt på ytan. Vissa går långt utanför de idrottsliga målen. Sträcker sig vida förbi tanken om vinst och förlust.
En sådan är budo - kampens väg.

Välj att jobba med din rädsla. Utveckla dig. Styr din verklighet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar